För er som undrar så har en av mina nära vänner förlorat sin pappa idag. Även om det var väntat kan man aldrig vara BEREDD på något sådant. Det är omöjligt. Vi försöker att bara finnas där. Ge en axel att gråta på eller en famn att ligga i. Detta har fått mig att inse mycket och jag hoppas att NI inte ska behöva mista någon för att inse sådana här saker i efterhand, för ni vill väl inte ångra?

MIN ÅSIKT I ETT NÖTSKAL!

Idag kan jag inte låta bli att skriva en lite längre text. Jag vill uttrycka mig för hur sjukt jag tycker att dagens samhälle är och de sjuka krav som ställs på små barn och sättet föräldrar, grupptryck från kompisar och samhället utformar dem till att vara någonting de inte är och får dem att växa upp alldeles för tidigt.

När jag gick i nian (alltså för två år sedan) skrev jag en uppsats om just detta, med ett innehåll som handlade om att jag tycker att dagens barn och ungdomar växer upp alldeles för snabbt. Varför mina tankar om detta har kommit tillbaka nu igen är för att jag åter igen kollade på programmet Toddlers and Tiaras. Om ni inte sett det: kolla på det på Youtube! Här är en kort beskrivning på vad programmet handlar om: barn mellan 3-10 år ställer upp i skönhetstävlingar runt om i världen, främst i USA och det är just detta som spelas in och visas i programmet Toddlers and Tiaras. De har onaturligt mycket smink, till och med om det hade varit på en vanlig medelålders kvinna hade man reagerat på mängden, tänk på ett 8-årigt litet barn...deras mammor spray tan:ar även dem (sprutar på en fake solbränna), vaxar deras ögonbryn och ber dem dra in magen när de ska upp på scen. Jag blir så ARG! En 8-åring behöver f*n inte vaxa ögonbrynen eller dra in magen. De är bara barn! De borde få leka och inte bry sig minsta lilla om sköhetsideal eller på att de måste vara bruna och smala för att bli accepterade. Vad är det för fel på de här mammorna!? Varför gör de så mot sina barn? De stackars små flickorna blir helt förkrossade och förbannade om de inte vinner och jag tycker varken att det är normalt eller hälsosamt. Varför ska en 8-årig liten flicka ha två par lösögonfransar på sig och foundation!? De har porslinshy, fina ögonfransar och är hur söta som helst när de bara är vad de är: söta små barn. Tänk hur de här små flickorna kommer bli i framtiden om de redan vid 3-10  års ålder sminkar sig kilovis i tävlingarna, pratar skit om de andra deltagarna och blir så galet arga på alla och sig själva för att de inte var tillräckligt bra eller vann. Usch. Om det finns någonting som får mig att må illa och bli ledsen så är det sånt här. Barn ska få vara barn. PUNKT.

Jag har lärt mig och alltid blivit uppfostrad med att allt i livet kommer i sin ordning. Det finns en anledning till varför man börjar krypa innan man lär sig gå eller varför man tar moppe-körkort innan man får ta bilkörkort osv. Allt kommer i sin ordning och det är någonting som jag står fast vid. Att dagens ungdomar dricker alkohol och har sex vid 12-13 års ålder tycker jag är sjukt och FEL. När blev det så här!? När blev det coolt att en 13-årig tjej har sex med en 16-årig kille när de båda är fulla på en fest? Det är ju sjukt. Att tjejerna sedan ler åt detta och ser sig själva som lyckade och snygga får mig att må ännu mer illa. Ja, du var så full så du inte kunde stå upp och spydde ner minst tre personer på förra festen. Dessutom hade du oskyddat sex med en äldre kille som säkert har haft sex med minst 5 andra den senaste månaden och kommer snacka skit om dig i framtiden för att han var så full och aldrig hade gjort det med dig för du är så "liten". Den enda anledningen till varför det hände kommer enligt honom vara för att han inte var nykter och för att du ville. Killarna kommer prata om vad du är för sorts tjej, men du kommer gå runt och tro att du är snygg och häftig för att dina kompisar gör samma sak. Ja, skitcoolt. GRATTIS!!!

Ursäkta den sista delen, men jag skriver så som jag ser att dagens samhälle är idag. Det är tragiskt och det får mig att må dåligt. Min lillebror är 11 år gammal och han vet inte ens vad mens är. Att han skulle ha sex om ett år låter så sjukt orimligt, men det kan ju bero på hur vi är uppfostrade och att vi umgås med "bra" personer som inte pressar oss eller har mindre i skallen än att de förstår vad som är rätt och fel. Alla får ha sin åsikt, självklart:), men jag kan inte förstå hur man kan tycka att det som 3-10 åriga tjejer gör och ser ut som i dessa skönhetstävlingar eller vad deras mammor gör är rätt. Likaså att de här galna intag av alkohol vid 12-13 års ålder..

TA HAND OM ER ♥

Ibland tar man bilder. Bilder som man inte vill att någon annan ska veta vad de står för eller betyder. Jag är den enda som vet när och varför jag tog denna bilden och det känns skönt och bra på ett konstigt sätt. Ibland tar man bilder för att påminna sig själv om saker man varit med om eller för att kunna komma tillbaka och känna en känsla man en gång känt.

Har ni också sådana bilder? Som ingen annan vet vad de står för eller betyder eller varför ni tagit dem?

Det här med att vara naturlig, utan smink och annat bajs, vad hände med det? Hela sommaren och i majoriteten av "perioderna" i mitt liv så är det så här jag är. Osminkad, ostylat hår och ja...naturlig helt enkelt. Fast nu sedan skolan började igen efter sommaren så har jag börjat sminka mig, nästan varje dag!? Det är inte likt mig ju. Jag använder ju dock bara concealer, mineralfoundation och vårdande mascara som ger fransarna näring till och med, men ändå. När man tänker efter varför man sminkar sig så är det oftast för att vara snygg för någon annan. Man säger ju att det inte är så det ska vara och att man bör göra saker för sig själv osv, men det är ju faktiskt oftast så att man sminkar sig för att se så bra ut man bara kan, vara "sitt snyggare jag" för att imponera på någon annan. Det är ju dumt om man tänker efter, men å andra sidan kanske det är något bra? Om man hela tiden anstränger sig lite extra för att se så bra ut man kan, oavsett om det är för någon annan eller en själv, så mår man väl lite bättre? Att känna sig "lite snyggare" varenda dag är väl något bra, eller?

Jag är jättemycket för att folk ska våga vara naturliga och inte platta sönder sitt hår varje dag, packa på massor av onödigt smink i ansiktet osv. för alla är faktiskt fina utan allt det där. Det är då VI kommer fram och man ser naturlig skönhet istället för någonting man formar med hjälp av smink.

Jag har som sagt "perioder". Ofta går jag utan smink och tänker inte ens på det. För jag är bekväm så och jag älskar att låta huden andas och inte behöva tvätta av skiten på kvällen, men just nu har jag en period (typ bara andra gången i mitt liv!) där jag helst sminkar mig. Jag går fortfarande till ICA utan smink, träffar min kille och vänner utan smink, men varför är mitt huvud så vridet att jag inte kan gå till skolan nu utan mineralfoundation och mascara?

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag vill med detta inlägget, haha. Jag dagsfilosoferar bara, som vanligt...

Om ni nu ska på Halloween-fest eller liknande vill säga. Jag kan verkligen inte bestämma mig! Vill inte vara läskig detta året i alla fall. Kör antingen på den "snygga" eller "söta" looken. Vad ska ni vara!? Skriv gärna. Vill bli inspirerad!

Ungefär så här lät mina tankar när jag diskuterade detta med min mamma i förra veckan:
"Mamma...vår grannkatt är ju döv (den är det på riktigt), men ändå jamar den. Varför? Jag menar HUR kan den jama om den inte hör hur det låter? Jag förstår ju att även en döv människa skulle få som reflex att försöka skrika om den får ont eller liknande, men varför jamar katten och hur kan den göra det om den aldrig hört hur det ska låta?"

JA, haha. Detta är anledningen till varför jag har en kategori som heter "dagsfilosofi". För jag tänker alldeles för ofta på sånt här...

Remember that you are more than enough, that you are great the way you are and that you are successful when you are happy, not when you please others. /Av mig.

Dagsfilosofi som leder till en "dagens fråga" till ER.

För ett bra tag sedan så hade vi en diskussion i klassen som handlade om i vilken ordning man säger "sten, sax, påse". Lite meningslöst ämne egentligen, men jag blev HELT paff när några klasskompisar sa sax, sten, påse för jag hade ALDRIG hört någon säga det i den ordningen. Jag har växt upp med att man säger "sten, sax, påse" och har aldrig tänkt en sekund på att det skulle finnas ett annat sätt att säga det på. Det roliga är att alla som bor där jag bor säger som jag och alla som bor i en annan ort säger på det andra sättet...


SÅ: Hur säger NI?

STEN, SAX, PÅSE eller STEN, PÅSE, SAX eller SAX, STEN, PÅSE?

Om ni inte orkar läsa allt på en gång, kan ni i alla fall läsa ett stycke nu, ett senare och ett imorgon? Det skulle betyda mycket för mig.

---

Alt1: "Om det är någonting ni behöver veta om mig..."
Alt2: "Det där med olika syn på saker..."
Alt3: "TACK♥!"

Detta är bara några enstaka ur en hel bunt olika rubriker jag skrev till detta inlägget, men ändrade, just för att det finns en del saker som jag vill ta upp på en och samma gång. Så nu skriver jag ner de viktigaste av rubrikerna jag testade och skriver ett litet inlägg under varje rubrik i detta inlägget. Okej?


Om det är någonting ni behöver veta om mig...

Det där med olika syn på saker...

TACK♥!

Tänk om jag hade lagt ner alla de timmarna jag lagt ner på en bloggdesign åt min kompis idag på att plugga istället. Då hade antagligen alla mina uppsatser varit färdigskrivna nu och min engelska-bok halvt utläst. Istället sitter jag nu och stressar över att jag inte "hunnit" göra det jag tänkte göra idag, men jag hade ju visst hunnit. Jag valde bara att inte göra det, eftersom jag tycker att det är så sjukt kul att sitta och pilla med bloggdesigner osv. Det är roligare att skapa än att plugga. Fan att man ska vara en kreativ människa, ha-ha.

Bad ass-Dejana på bilden → som inte pluggar, haha!

Istället för att sitta och skriva detta inlägget om hur min hjärna tänkt idag så hade jag ju kunnat plugga, igen! Fast nej, det är inte lika kul...

Varför är det så egentligen? Att efter man har varit dödstrött i timmar plötsligt blir pigg? Klockan fyra på natten/morgonen vet man att man borde vara trött och sova, men jag är ju pigg...så det går inte. När hela kroppen är trött och öm och vill sova så är ändå ögonen så pigga så det finns ingen möjlighet att somna. Samma sak när man är så himla hungrig så man tror att man ska svälta ihjäl. Man är hungrig i timmar, men sen helt plötsligt känner man sig mätt? När man vet att man inte ätit på hur många timmar som helst och borde vara hungrig.

Lite nattprat sådär, men konstigt är det i vilket fall. Lite jobbigt också måste jag säga, haha. RANDOM. God natt på er!